Dag 14 – min värsta mardröm
jag har haft väldigt många mardrömmar under mitt liv, vem har inte haft det liksom? men den som jag kommer ihåg bäst är nog en som jag drömde när jag var ca 5 år. det läskigaste med den är att jag fortfarande kommer ihåg allt, alla detaljer och allting.
det började med att jag gick på en gata, det var små hus på båda sidorna. typ som en helt vanlig väg liksom, fast husen var små, som stugor och som vissa delar av Astrid Lindgrensvärld. sen var det ett hus som jag stannade vid, jag vet inte varför men jag stannade på trotoaren och synade den lilla grusgången upp till huset, dom vida gardinerna med ljusblåa prickar som man såg genom fönstret, det lilla bordet som stod jämte fönstret och på bordet stod det en smal vas med 3 vita påskliljor (jag vet inte vad såna blommor heter), ett öppet smörpaket, en burk med apelsin marmelad, en kopp som var halvt fylld med svart kaffe, en liten silver sked och en macka som någon hade börjat äta på. duken på bordet var vit och röd rutig och man såg en stängd dörr bakom bordet som antagligen ledde till ett sovrum. utanför huset under fönstrerna på framsidan var det någon som hade planterat röda rosor med vitsippor framför. på högra sidan av huset fanns det en sandlåda och en klassisk gungställning, snett bakom huset kunde man se en röd lekstuga. och på vänstra sidan fanns det ett träd och det vita staketet som var runt trädgården. plötsligt kom det ut en gammal dam ur huset som hade en korg i handen. hon log åt mig, jag log tillbaka och tänkte börja fortsätta gå. när jag hade tagit ett steg vände jag mig om igen och såg att damen hade ramlat och vrickat foten så jag öppnade grinden i staketet, gick in och tog tag i tantens arm och skulle hjälpa henne upp. precis när jag rörde henne tog hon tag i min hand och förvandlades till en häxa och korgen i hennes hand blev en kvast. jag började springa tillbaka på den vägen jag kom ifrån och pötsligt var jag vid kyrkan i Ingelstad. jag sprang på bilvägen hem och varje gång jag vände mig om var den flygande häxan lite närmare, när jag kom hem skrek jag till alla att dom skulle låsa alla dörrar och stänga fönstrerna och när det var gjort blev jag lugnt och sen kom jag på att ingen hade stängt vår skortsten och fick panik och sprang mot den. sedan vaknade jag.
själva händelsen är väl inte så läskig i den drömmen utan de är mest att jag kommer ihåg saker jag såg som liksom är omöjliga att komma ihåg och jag har drömt samma dröm flera gånger..
Kommentarer
Trackback